Direkt efter födseln präglar stoet fölet. Detta sker mycket snabbt och resulterar i att fölungen uppfattar modern som sin ledare. På olika "handgripliga" sätt och med olika ljud börjar nu stoet att uppfostra sitt föl  för att klara livets vedermödor.  Så länge fölet går med sin mor tycker jag inte att människan skall gå in och bli ledare. Det viktigaste är att fölet så tidigt som möjligt får fullt förtroende för och så småningom lär sig att människan inte är farlig. Nästa skede börjar,  när fölet är avvant och skilts från sin mor. Fölet  övergår till att bli häst. Människan kan fortfarande vara en "snäll figur på två ben", men förr eller senare  måste hon överta rollen som ledare och måste  ta sitt fulla ansvar för detta.

Nu börjar den egentliga hästens både mentala och fysiska framtid formas  och träningen (dressyren) påbörjas. Från och med nu lärs hästen att lyssna på den  nye ledarens signaler.  Det är nu det ställs stora krav på ledarens kunnighet att lära (utbilda) hästen så att denne förstår vad han skall göra,  innan krav på lydnad får ställas. 

Jag har präglat och tränat hästar, hundar och papegojor. Likheterna är många men olikheterna är mycket väsentliga. Hästen är nämligen ett flyktdjur, vilket innebär att den vid minsta  osäkerhet  vill fly. Beroende på dess mentalitet blir flykten mer eller mindre häftig. Det viktigaste är därför att hästen får fullständig tillit till dressören. Då först är han präglad  av denne och då  kan den egentliga utbildningen (dressyren) börja.

Från och med  nu är det dressörens (tränarens) kunnighet och omdöme som främst  skall nagelfaras och granskas; berömmas eller fördömas.

Studera artiklarna : 
 "Den naturliga vägen till harmoni" alla fyra delarna
 "Den klassiska treenigheten.1998 juni
 "Hästens mentalitet" 19981108
 "Gå över ån efter vatten" (Mitt svar) 19981230
 "Till hemsidans läsare del 2" ( Samling) 19981106
 "Kunskap tynger ej osv"  19981207
 "Problem" 19981114
 "Hästen går bakom hand"  19981023
 "Dressyrridning"  19980722
 

Daddes grundregler
 

1. Hästens anlag skapas vid befruktningen. Vid utbildning förstör den skicklige minst.
2. När hästen inte gör fel, så gör den rätt. Beröm!
3. I trav ligger ryggen still. I galopp rör sig länden  och ryggens bakre del.
4. I trav svarar ett bakben i taget för uppgiften. I galopp delar bakbenen på arbetet.
5. Små rörelser hos ryttaren ger ofta stora utslag hos hästen.
6. Hästen skall inte "ge efter " för handen. Han skall inte slåss emot den.
7. Hästen skall respektera ryttarens hand -  men han skall älska den.
8. Uppifrån sett skall hästen vara rak från 2:a halskotan till svansroten.
9. För att spara ett bakben kör hästen ut bogen åt motsatt håll.
10. Hästen kör aldrig ut bogen åt det håll den är ställd. Därför är att kunna ställa hästen  ett måste.
11. Behärska bogen så behärskar Du bakdelen. Behärskar Du bakdelen så behärskar Du hasen. Behärskar Du hasen så behärskar Du hästen. Därför är ställningen  så viktig.
12. Om Du vill "böja " hästen i sidled; gör det främst i skritt. "Hästen skall inte gå och rota i marken som en gris. Han skall bära huvud och hals som en tupp."   (James Fillis) 
13. Tala om för hästen vad den skall göra. Ett nej måste därför alltid följas av vad han skall göra i stället. Detta  skapar en aktiv häst.
14. Kräv alltid något av Din häst. Det kan vara något den skall göra - eller inte göra (stå still)
15. Du måste dock veta att hästen kan göra det Du begär. Hästen får då förtroende för Dig och för Ditt omdöme. Detta enkla gör Dig till hans Herre. Ifrågasätter han Ditt omdöme löser han uppgiften på det sätt hans omdöme säger honom. Detta är det första steget till missförstånd och bråk, som skapar olydnad och dåliga nerver.
16. Beröm alltid hästen för hans aktivitet. Överdriven aktivitet skall kanaliseras. "Skärpa" i rösten hetsar honom än mer. Beröm i stället - med lugn röst.
17. Vid hoppning skall Du inte tala om för hästen hur han skall hoppa. Du skall tala om för honom att han skall hoppa och var. Efterhand även ur vilket tempo han skall hoppa. Du skall redan i luften berömma honom för att han hoppade -  även om han hoppade dåligt (slog ned). Detta är en av "Daddes paradoxer."
18. Följsamhet vid hoppning är "att ha hästen framför sig men vara med i rörelsen." Detta  innebär att den  mest följsamme  är den, som är minst efter.
19. Vid hoppning.  Försök att finna hästens ideala takt och tempo för olika hindertyper. Arbeta hästen i ett något högre tempo. Hästen skall vid hoppning bibehålla takten men får minska tempot något för samling. LITA PÅ DIN HÄST.
20. Frågar hästen så svara med en smackning men var still i kroppen.
21. Anmäl  i den klass där hinderstorleken passar Din häst och där hindren passar Dina nerver.
22. Beröm och skäll ges med rösten. Klappen är inget beröm; det talar bara om för hästen hur fin Du tycker att han  är och att kroppskontakt är höjden av lycka.
23. Straffa endast Din häst om han medvetet söker skada någon genom att bita eller slå. Kan även vara  när han medvetet söker att kasta av Dig.

Kännetecken för den korrekt gående hästen

Tävlingsreglementet (TR)  fastställer mycket tydligt hur hästen skall  se ut. Såväl på stället som under rörelse. Det viktiga är att inse, att bestämmelserna är fastställda för hästens bästa och för dess ridbarhet och gäller vid all slag av ridning. Den skall ständigt röra sig med nacken som halsens högsta punkt och nosen skall vara framför lodplanet genom ögat. Hästen skall hela tiden bibehålla förbindelsen med ryttarens hand genom anspänning av främst de dorsala halsmusklerna men får inte kämpa emot vare sig ryttarens hand (tygelhjälper) eller ryttarens vilja.

Hästen skall röra sig med naturlig framåtbjudning, fria rörelser  och regelbunden fotflyttning i alla gångarterna  och vara rakriktad,  vilket innebär att frambenen rör sig rakt framför bakbenen (ingen bog är "utkörd"). Hästen skall röra sig i den  balans ryttaren bestämmer och som medges av hästens såväl muskelstyrka som utbildningsståndpunkt.

Skritten skall vara 4-taktig och  ej  passartad. Traven är språngartad och de diagonala benparen rör sig samtidigt. Takten skall vara 2-taktig. Galoppen är språngartad och 3-taktig. Vid vissa tillfällen kan galoppen vara 4- taktig - fyrsprång, vilket inträffar i samband med avsprånget vid hindertagning samt när hästen rör sig med  högsta  hastighet (fyrsprång).