Verkliga hinder:
a. Längdhinder (stigsprång, dubbelräck oxer osv).
b. Upprättstående hinder [koppelräck, murar (koppelräck med hästfilt ), grindar osv]
c. Trippelbarrar
d. Dubbelhinder (ev tre-komb)
e. Dubbelhinder med försvårande avstånd.

Hjälphinder:
Skritt- och trav cavaletti
Galoppcavaletti (studsar)
"Specialhinder" för att lära hästen rätt beteenden.
 
 

"5,5 an"

"Hjälpbommen"

Hinderuppställningar

Jag använder normalt tre olika hinderuppställningar : "Huset", "Krysset och "Y-et".
 

Fördelen med att ha dessa fasta hinderuppställningar är, att de är lätta att bygga (få byggda); hindertyper kan varieras och banorna ger naturliga vägar med varierande anridningar. Ett hinder kan utbytas mot en studsserie. Hindren tar liten plats men transportsträckor och anridningar kan " tas ut". Detta ger ryttarna "enkla bansträckningar" vilket är viktigare , ty ryttaren ska koncentrerar sig mer på ridningen än på banorna. Hindren kan tas i bägge riktningarna; där den ena är svårare. De tillåta olika mer eller mindre konstiga (försvårande)kombinationer. Varje hinderuppställning skapar en "evighetsbana"

Ekipagen ska träna anridning ur olika varv och efter hinder om möjligt vända lika ofta till höger som till vänster. En liten regel: vill hästen vända åt höger - vänd åt vänster och tvärtom. Detta för att ekipaget inte ska bli "höger eller vänsterhänt". Transportsträckorna kan göras långa. Först öva ekipaget på en hindertyp. Därefter bygg någon av de tre ovanstående banorna med endast denna hindertyp. Träna !!! Därefter öva nästa hindertyp. Bygg ny bana med endast denna hindertyp. Träna!!!! Slutligen kombinera hindren . Träna !!!!

När det gäller kombinationer a-b eller a-b-c. Börja alltid med att hoppa c därefter b-c och slutligen a-b-c. Hästen är då hela tiden van vid det hinder han ser framför sig. Vid hoppning av kombinationer gäller det att börja med underlättande avstånd för att hästen ska bli helt säker. Då först kan ryttaren försiktigt öka (försvåra) avstånden. Utseendet på hindren kan varieras genom att de "kläs ut" med kasserade filtar , jackor eller liknande. En mur kam göras av en filt hängande på ett koppelräck. Papperssäckar fyllda med halm är bra för att "klä ut" hindren; de kan läggas på, i , under och framför hindret. Bättre brödlös än rådlös.

Hoppa en sammanhängande bana under exvis 60 sek eller 25 språng i följd.. Anpassa hinderstorleken efter hästens utbildningsståndpunkt, kondition och mentalitet. Efter en sådan repris framkommer ekipagets svagheter. Dessa  förbättras vid nästa tillfälle. 

Islag

Vid all hoppning ska man tänka på, att ett nedslag med fram oftast följas av nedslag med bak. Först det tredje språnget resulterar oftast i bra - både fram och bak. Det gäller, att trots nedslag ständigt rida på samma sätt - då rättar sig hästen.
Det finns hästar som trots att de gör allt rätt ständigt slår i benen. De kallas för hästar med "träben" och passar bäst på en ridskola.

För tidigt avsprång

Det är bättre att en hoppehäst "springer av flott" än att han försiktigt "kryper in i" hindret. En hoppehäst och en hopperyttare måste ha hjärtat bakom tänderna och inte i  rumpan. Den skicklige ryttaren förhindrar detta genom att på olika sätt påverka hästen så att det "passar". 

Personligen utbildar jag hästen så att den själv hjälper till att söka rätt avsprångspunkt. Hästen måste lära sig ett alternativ till att springa av ett halvt galoppsprång för tidigt. Lämpligt komplement till de goda nerver -  är att träna "Hjälpbommen".

Bild 1 "Hjälpbommen"

Detta är en övning för den häst, som oftast springer av för tidigt. Hästen måste lära sig att söka rätt avsprångspunkt och rätt fotflyttning i samband med avsprånget . Längdhindret A ska vara av normalstorlek. Låt hästen hoppa två gånger i följd utan hjälpbom (B). Titta noga på var hästen sätter ned framhovarna och bakhovarna för  sista gången. (Om man tittar enbart på avsprångsplatsen är det lätt att skilja på fram- och bakhovar).

Genom att lägga ut bommen på den plats där hästen sätter ned framhovarna är det lätt att få hästen att ändra den platsen. Det viktiga med övningen är att bryta hästens trend att bara springa av nästan i blindo.. Skulle hästen stanna. Klappa och lugna ner honom. Skritta bort. Minska hindret och bjud hästen ånyo hindret i det lugna tempot. Det kommer. Under en period framåt - låt hästen bara hoppa mindre hinder i ett något dämpat tempo. Det är viktigt att ryttaren , med hästen korrekt på tygeln, håller ett riktigt och jämnt tempo och  sitter helt still . Den skicklige tränaren kan på detta sätt göra "under" med hästen.

Lära hästen att till fullo utnyttja sin kropp vid hoppning

Lämplig övning är "5,5-an"

Bild 2 "5,5-an"

Avsikten med "5 ,5-an" är att  genom det korta avståndet mellan hindren kombinerat med den främre höga bommen och längden på hindret - tvinga hästen  att efter landningen på B-hindret , göra ett mycket snabbt "fyrsprång" och med kraftig broms av frambenen och frånskjut av bakbenen (för att få "stavhoppseffekten" )  snabbt trampa under med bakbenen (samla) - elevera , snabbt dra upp frambenen - trycka av - fortsätta hålla upp frambenen - basculera under det att bakbenen hålls kvar uppdragna - landa - styras mellan de två stöden - bryta av till trav - ställas och vända åt rätt håll. 

Hindret A ska vara ett längdhinder med främre bommen alltid lika hög som bakre. B är ett hjälphinder (lagom för travhoppning). Avståndet mellan hindren 5,5 m. Hindret bör bestå av bommar, för att hästen ej ska skadas vid islag. 7 m efter hindret ställs ut två stöd mellan vilka ryttaren ska rida och efter hindret vända varannan gång åt höger resp vänster. Även detta är viktigt. 

Hoppningen sker normalt ur trav. Vid galopp ska tempot vara travtempo för att ej inbjuda till studs. De två första gångerna ska A vara lågt. När hindret förstoras ska det först längas och därefter höjas. Hästen ska hoppa hindret felfritt 2ggr i följd.  Om hästen stannar, ska hindret omedelbart förminskas , så att hästen lyckas. Den höjden ska hästen klara 2 ggr. Därefter är övningen slut för den gången. Kom ihåg händelsen till nästa gång!

Övningen är främst till för att lära hästen HUR den ska hoppa; att ha full "kroppskontroll". Detta ser den erfarne tränaren och känner den erfarne ryttaren. 

Rätt utförd är detta en mycket ansträngande övning , som dagen efter kräver skritt och dagen därpå uppmjukningsgymnastik. Övningen upprepas lämpligen var 14 dag.  Tränaren måste minnas hästens beteende från föregående gång, för att vid den aktuella gången dra lärdom av vad som hästen själv minns. Kontrollera om hästen fortfarande tänker ? Återbefästa självförtroende? Glömmer han fortfarande sina bakben? Framben? Osv.

På en mer rutinerade häst, kan hindret göras större, för att därigenom "bygga upp" mer muskelstyrka, snabbhet och mental anspänning. Kräver då stor erfarenhet och gott omdöme av tränaren. "Efterarbetet" måste ägnas stor uppmärksamhet. 
 

För att få fram snabba reaktioner

Det är viktigt att öva snabbheten från "syn" till "handling". Lämplig övning är "studsen".
 

Bild 3 "Studsen" Avsikten är att träna upp både mentala ock kroppsliga reaktioner hos hästen, Bra muskelträning samt för att träna ryttaren att inta och stå i lätt sits - hela tiden med hästen "på tygeln". Avstånden : 1m per 100m- tempo.(200m-tempo =2m osv). Variera både höjd och avstånden (genom att ta bort vissa hinder ) och genom att även göra "längdhinder ". Detta måste göras med gott omdöme och avpassas till hästens förmåga. Då och då görs sluthindret både högt och långt. Studsserier kan ersätta vanliga hinder på en hoppebana.

Bild 4 "Krysset" Bra hinderuppställning för att öva både enkla hinder och kombinationer . Genom att ha helt olika avstånd i kombinationerna tränas hästens uppmärksamhet. Här har tränare spelrum för gott omdöme och stor fantasi. Låt studsserie ibland ersätta något hinder

Bild 5 "Y-et"  Enkel och bra hinderuppställning i litet ridhus. Hinder C (upprättstående) kan stå relativt nära kortsidan. Hindren ska kunna tas från bägge hållen. Lämplig övning för att låta ryttaren hela tiden galoppera och tränaren hela tiden anger de hinder som ska tas. Och om vändningarna ska tas ut korrekt eller ridas "snålt". Låt studsserie ibland ersätta något hinder

Bild 6. "Huset" Avsikten är en hinderuppställning , som är användbar i mindre ridhus (ridbanor) och är en "evighetsbana". Hindren vid D kan bilda dubbelhinder eller dras isär och bli två hinder (D1 och D2). Fördelen med "Huset" är att anridningarna tillåter dels hoppning på maxhöjd och dels kan hindren tas i bägge riktningarna. Alla hindren kan var av olika typer. Trippelbarr får dock ersättas av svinrygg.  Låt studsserie ibland ersätta något hinder

I nästa avsnitt (E) behandlas vissa detaljer vid tävling