I min förra
artikeln "Att gömma skit i silkespapper"
förslog jag, att TR skulle ändras, för att på så
vis legalisera dagens domarbedömning. Det är möjligt, att
även eventuell partiskhet skulle stävjas då tydligheten
i detta skulle bli för uppenbar.
Min uppfattning är och förblir, att på det sätt som dagens dressyrdomare bedömer hästens beteende, jämfört med TRs bestämmelser, så ger detta signaler till tränare och ryttare, att såväl utbildning som genomförande är till men för hästens både fysiska och mentala hälsa. Att jag skulle ställa mig bakom en sådan ändring är uteslutet. Mitt förslag innebär att de ryttare som önska rida på det sätt som föreligger idag får en egen sluten verkstad, där de kunde genomföra sina egna lekar. Alternativet till detta skulle bli det, som den nya ridgenerationen alltmer inriktar sig och går in för; det som dag kallas för "horsemanship", HMS, som ju i praktiken är samma sätt att rida och utbilda hästar, som tidigare i Europa bedrevs vid alla större nationella militära ridinstitutioner. Där inriktades utbildning av ryttare och häst för militärt ändamål. Från i början av seklet även för sportändamål. Från tidigt sekel, utbildades amerikanska officerare vid de förnämsta europeiska militära ridinstitutitionerna och lärde sig den senaste utvecklingen inom ridningens alla områden. Detta sätt att utbilda hästar medförde de till USA, där det tillvaratagits , avsevärt bättre än i Sverige. Det som tagit århundraden att bygga upp i Sverige har rivits ned på några decennier. I USA har några decenniers utbildning tagits vara på och kompletterade med erfarenheter gjorda av landets egna ryttare och hippologer, exporteras detta nu till Sverige. Man upphör aldrig att förvånas. I USA har detta sätt att rida (utbilda) mycket starkt även knutits samman med de typiskt amerikanska ryttaruppvisningar, som skildrar cowboy´s arbete till häst den s.k. västernridningen. Vissa amerikaner, bl.a. Craig Stevens, har specialiserat sig på att använda ridsättet vid den dressyrtävlingsform, som varit förhärskande under huvuddelen av detta århundrade och som jag och många med mig kallar för klassisk dressyr. Klassisk står inte för vad som görs utan hur det görs. Som jag skrivit i min serie "Den
naturliga vägen till harmoni":
Min förslag (önskan ) är att uttrycket "horsemanship" byts ut till "klassisk ridning (ridkonst?)". Uppvisnings- alternativt tävlingsformerna kan vara alla olika slag (hoppning, western, dressyr, fälttävlan osv.). Det ankommer på Ridsportförbundet att bestämma vad dagens s.k. dressyrridning skall döpas till. Ett förslag kan vara "Modern skönhetsdans till häst" alt "Programridning". Törnbotten 1998-11-19
|
|