Då kände alla yrkesmän till hästens naturliga beteende och rörelsemönster? till skillnad från
de människor som från 1900-talets mitt och senare började syssla med dressyr. Dessa ha
skapat sig en föreställning om att hästen av sin natur rör sig som den gör på dressyrbanan.
Därav skälet till att dessa personer försöker påverka unghästarna att röra sig i
"dressyrhästformen".

Den klassiska ridkonstens huvuduppgift var att skapa en ridning som utfördes så att
utbildningen och ridningen var positiv och behaglig ? naturlig ? både för häst och ryttare.
Vid klassisk dressyrridning skall hästen verka vilja göra rörelserna av egen lust.

Dressyrkonstens adelsmärke är att skapa en häst som rör sig med nacken högst
och nosen framför lodplanet genom ögat. 

Dagens dressyrridning som får hästen att gå med gå med 3. (4.) halskotan högst
och nosen mer eller mindre bakom lodplanet genom ögat är ej ridkonst utan
snarare en form av våldtäkt, som även i detta sammanhang ger mentala och
kroppsliga skador. Tidigare kallades denna ridnig för "hästhandlardressyr".

På min Hemsida har jag belyst allt detta i många olika perspektiv.

Jag har gjort mitt!!

I fortsättningen ska jag fortsätta at njuta av hoppesporten och noga följa dressyrsporten och
hoppas på det gamla talesättet "Sent ska syndaren vakna". 

Törnbotten 2000-05-29

Dag Nätterqvist VBF GSR

PS. Läs min Hemsida om och om igen!