Läsarbrev
till Dag Nätterqvist, med kommentar av Dag

Jag har sedan min Hemsida började 1998 mottagit många hundra brev från, som de säger,tacksamma läsare. Jag är lite överraskad över att de huvudsakligen är kvinnliga ryttare somreagerat kraftigast mot dagens dressyrridning., 

Det som ytterligare förvånar mig är att så många kvinnor "ha mage" att behandla djur på detvis som idag görs. När man hör dem tala blir man dock mindre förvånad. Jag tänker då på vadsom står i Bibeln "Förlåt dem, ty de veta icke vad de göra." (Än mindre vad de säga).

Häromdagen fick jag följande brev där det raka, tydliga innehållet talar för sig själv: 

 
Hej Dadde! (jag hoppas att man kan kalla dig det!??) 

Jag har äntligen plöjt igenom dina artiklar och skrivelser och jag ska börja med att säga;TACK! 

Fast jag säger det men tårar i ögonen och med en stor klump av förbannelse i kroppen... 

Jag är 28 år gammal, har hunnit att gå hela förbundets utbildningsgång med allt från ULK tillRidlärarkursen -94-95 (motsv RIK III) samt ridlärardiplomering dvs den högsta diplomeringendu i dag kan få inom instruktörsutbildningarna. Jag antar att du av nån är insatt i hur mångatimmar av allt; anatomi, ridlära, foderlära, instruktörstjänst, unghästutbildning, dressyr,hoppning, fältritt mm.mm som vi läst och ridit oss igenom!? 

Jag är bestört över att jag först nu "fått en inblick" i vad det här med dressyr egentligen går utpå!! Jag har väl inte haft de största framgångarna man kunnat önska, men jag hankar mig fram,men jag hade dock "Väl Godkänt" i dressyr vid utgången kurs på Strömsholm där med EvaCarin Oscarsson som lärare. 

Det jag vill komma till är: VARFÖR HAR INGEN SAGT NÅT?!?! Här har man gått "alla"kurser man bara kan gå och har fram till årsskiftet till och med jobbat som ridskolechef! Mankan inte bli annat än skräckslagen när man börjar tänka på det!!!! 

Jag ska faktiskt passa på att nämna en person som på ett och ett halvt år gett mig mer än vad jagkunnat drömma om, det var som en pånyttfödelse (tråkigt bara att man får börja om vid 28 årsålder...), och hon heter Maria Eriksson och bor i Kalix. Det som gör mig mest förbannad är atthon bott så nära hela tiden utan att man tagit nytta av henne! 

Nu är jag i England under ett år där jag också tagit med mig min häst (7år, sto,Chapman-Mowgli) som jag ämnar tävla lite med både i cross-country och i dressyr. Men efterdetta år kommer jag att återvända till Svea och då till Linköping. 

Jag vill avsluta med att än en gång tacka dig (fast det tar emot!!!) och säga att livet är väl inteslut ännu för jag är pånyttfödd! 

TACK!, 

Hälsningar, 

ÅBO

 

Till startsidan



Webdesign:  Susanne Elfström, som också har gjort videon Motivera din häst