Fas nr 4 eller
Den totala förvirringen
artikel av Dag Nätterqvist


Jag ska kort redovisa förspelet till min skrivelse till Jordbruksverket som insändes i mars 1998. Det orsakades av att jag under många år kunnat konstatera att "dagens" ridutbildning nu redan från unghäststadiet och från nybörjarstadiet övergått (återgått) till en "lära" som är skadlig för hästen. Efter mitt "Upprop till ryttare, tränare och domare" (Ridsport 21/1996) kom E Lettes "klatsch med partipiskan" och "facktidskriften" Ridsport stängdes för alla invändningar mot dem, som hade makten.

Gramantygelridningen, hade blivit "var mans egendom". Den hade nu även blivit allmänt vedertagen inom dressyrridningen för att ersätta det, som tidigare kallades ridkonst. Denna våldsridning missbrukades så till den milda grad att något måste göras för att stävja övergreppen. Ingen fas av ridning får någonsin övergå i plågandet av djur.

I den nya hästtidskriften Hästjournalen skrev jag under 1997, en artikelserie i fyra avsnitt "Den naturliga vägen till Harmoni", där jag, utan att nämna någon vid namn, kunde få den läskunnige att förstå det riktiga och viktiga i att med det snaraste lämna den utbildning och ridning som beskrivs i Bo Tibblins bok Ridlära och i stället övergå till - den visserligen militära och gamla -  Svenska Arméns Ridinstruktion från 1940  samt att noga följa TR. I samma tidskrift recenserade jag även Bo Tibblins bok Ridlära, som jag måste förkasta som lärobok på grund av de grava felaktigheter, som där förekommer.

Från de styrande överhuvudtaget ingen åtgärd. Tvärtom!

Jordbruksverket verkade vara den enda instans jag kunde vända mig till för att avbryta den för hästen negativa trend, som tagit överhand. Min skrivelsen var mycket tydlig och väldokumenterad och angav klart både avsikt och motivering. Jag erbjöd mig dessutom att muntligen förtydliga allt som för Jordbruksverket kunde var svårt att förstå. Detta förkastades omedelbart.

Redan vid valet av remissinstanser kunde jag ana, att Verket inte begripit sin uppgift. Mina försök att få Verket på rätt spår gick Verket helt förbi! (skr 20/6)

Mina försök att få åtminstone remissinstanserna på rätt spår misslyckades utom i ett fall - SDR. (skr 20/6) Detta framgick med full tydlighet när jag läst remissvaren. (skr 8/3)

När Djurskyddsenhetens yttrande anlände 10/5 stod det helt klart att Jordbruksverkets ansvariga endast uppfattat min begäran om förbud mot den typ av gramantygel, vars avsikt klart och tydligt är att dra ned hästens nos mot bringan. Även om svaret är "diplomatiskt" och därmed ganska oklart måste det tydas så, att detta är ett att använda tygeln är ett brott mot djurskyddslagen. Jag har begärt ett förtydligande(skr 1/6).

Verket skriver i sitt yttrande: "I Er skrivelse ger Ni följande förslag i syfte att säkerställa hästens välbefinnande vid all ridning". Därefter följer mina fyra förslag varav alla förkastas. Vem av alla , som yttrat sig i denna frågan kan påstå att jag ej har rätt - och de som förkastat ha fel?  Vem kastade första stenen?

Verket har med hela sin kraft inriktat sig på att kullkasta detta i min skrivelse i stället för att inrikta sin kraft på det jag anger vara det felaktiga - nämligen att i detalj nagelfara det nya sättet att rida, som förordas i Bo Tibblins bok Ridlära för att därigenom förstå orsaken till uppkomsten av de skador jag tidigare nämnt. Särskilt negativ är denna ridning för unghästen. 

Under drygt ett år har Djurskyddsenheten trots alla mina försök (skrivelser),  ej sysslat med den aktuella frågan - ej "bekämpat rätt mål". Därav mitt överklagande (skr 18/5). 

Mitt förslag nr 1: Hästen i viss form är främst till för att redan i ett tidigt skede förbereda hästen för en riktig fortsatt utbildning, där ändamålet främst syftar till att möjliggöra för ryttaren att korrekt påverka sin häst för att därigenom undvika dessa skador. 

Att samme person, som är ansvarig för en tvivelaktigt skött fråga, ska handhava utredningen om frågans korrekta behandling är och har alltid ansetts tvivelaktigt. I det militära ett tjänstefel. Normalt hade vederbörande beklagat och bett om upplysning vari felet låg.

I detta fall har tjänstemannen , "Jag har makten" , kommandot och söker frita sig genom ett påstående helt gripet ur luften. Han påstår  att "jag har hemställt,  att verkets djurskyddsföreskrifter ska ändras" - när jag i verkligheten har begärt att djurskyddsföreskrifterna  även för ridhästar "ska följas", i likhet med vad som gäller för hundar, burfåglar och andra husdjur.

Eftersom Jordbruksverket ej behandlat huvudfrågan i min skrivelse från mars 1998 har jag 1999-06-07 till Jordbruksverket insänt en ny skrivelse där mina fyra (4) punkter var borttagna. Blir intressant att se resultatet. 

För dem, som följt faserna 1 -4, framgår de olika befattningshavarnas yttranden och åtgärder ganska tydligt. De för åtminstone mina tankar till åtgärderna vid Titanics förlisning och vid "Tunnelbygget genom Hallandsåsen". Skillnaden är endast, att vid bägge dessa tillfällen straffades - de ansvariga. I detta fall straffas - hästen.

Intressanta konstateranden:
Svenska Ridsportförbundet bedriver utbildning av dressyrdomare, tränare, ridlärare och ryttare med en litteratur, Bo Tibblins bok Ridlära med vidhängande video, som kännetecknas av felaktigheter avseende hästens anatomi, fysiologi samt felaktig kinetik. Den bryter dessutom mot alla kända lagar i vad som gäller inlärningens (dressyrens) psykologi och principer. 

Dessutom har censur införts i Förbundets talorgan , Ridsport, vilket innebär att ingen kan få något infört i detta om det - med rätta - kritiserar dagens utbildning, ridning och domarnas sätt att döma , när ryttarna tydligt och bryter mot TRs tydliga anvisningar. 

Instruktörer och domare är rädda för att bli utsatta för mobbning om de tränar elever och dömer på annat sätt.

Hippologhögskolan
Se ovan. 
Studera och lär ut det som står i Svenska Arméns Ridinstruktion från 1940, G Müselers Ridlära , Lars Lithanders Dressyrridning och hoppning samt allt det som står på min Hemsida: http://user.tninet/~ vby 441n

Svenska Veterinärförbundet
Det är mycket anmärkningsvärt, att just denna Instutition ej upptäcker de anatomiska och fysiologiska felaktigheter, som vidlåder den häst, som Bo Tibblin framställer i sin bok, Ridlära. Genomgående framförs så många egendomliga påståenden i Veterinärförbundets remissvar, som blottlägger skrämmande brister i kunskapen om orsaker till de aktuella skadorna i samband med ridning. För att förstå hur ryggskador uppkommer med ridning efter Bo Tibblins bok Ridlära behövs ingen forskning. Endast vanlig enkel kunnighet om hästens anatomi och den allra enklaste kunskap om fysiologi!! Samma gäller för frambensskador!! 

Att Veterinärförbundets medlemmar ständigt begär mer forskning, som ersättning för skolning, kunnighet och tankeverksamhet, hör i dag, tydligen till yrket. Jag hoppas verkligen, att de är skickligare i att reparera skadorna än att förstå orsakerna till deras uppkomst.

SLU, som Jordbruksverket trodde skulle kunna förse verket med uppgifter om ridhästars dödsfalls- och skadefrekvens, har i dessa avseende inget att komma med. Det är anmärkningsvärt att SLU ej forskar i verkligt väsentliga ting; nämligen i antalet avlivade ridhästar/ år och döds- avlivningsorsakerna. Dessa siffror kan säkerligen införskaffas av försäkringsbolagen. Detta skulle vara praktisk forskning!

SLUs forskningsavdelning 
Avdelningen har ej insett de anatomiska och fysiologiska felaktigheterna i Bo Tibblins bok Ridlära - än mindre förstått vad det innebär. Det är förvånande att läsa att "forskningsavdelningen" vid SLU har så många säkra metoder att avläsa olika resultat av de skador jag påtalat? (Andning, blodgenomströmning och belastningar i extremiteterna). Eftersom de ha så säkra metoder måste de ju även testresultaten vara kända! Tack! Eller ? Enligt Jordbruksverket har SLU  "tecknat ett avtal om ett forskningprojekt beträffande gramantygelns inverkan på hästens rörelser och belastningar i framdelen". Då Jordbruksverket har slagit fast att detta sätt att rida är ett brott mot djurskyddslagen så måste detta falla inom "plågsamma djurförsök"!? Eller?

Hästen är mest intresserad av den mentala delen? Hur mäts den? Den måste ju kunna mätas på samma sätt som "stackel- och elhalsbandet" mättes och som motiverade deras användningsförbud även på långhåriga hundar. Det är närmast skrämmande då Chefen för denna avdelning inte kan uttala sig om vad som sker vid ridning med motivering, att han själv ej är ryttare. Gemensamt för denna avdelning och Veterinärförbundet är att de synes hävda att det inte finns någon forskning om häst under ryttare.

Jag ställer mig frågan varför vi då har en forskningsavdelning om de inte efter så många år kan något om ridhästen?

"Jag är ingen ryttare, så jag kan inte tänka"
 

 


Copyright: Dag Nätterqvist 1999
Till startsidan

Webdesign:  Susanne Elfström, som också har gjort videon Motivera din häst